Ja, frågan är: flytta och börja plugga efter jul och riskera att inte hinna ta körkortet igen, eller stanna kvar och förbereda mig mer, spela klart säsongen och ta körkortet igen? Jäklar, så mycket lättare det hade varit om jag inte haft valmöjligheter. Bortskämda jäkla snorunge! Det gäller att prioritera. Ska vara glad att jag har så många valmöjligheter, inte många som har det. Det kräver sin tid att funderas på.

Träning och sedan match ikväll. Slår någon snorunge mig på käften med klubban så blir det inte roligt. Fruktansvärt onödigt att ha visir! Det skyddar sämre än galler, utseendemässigt är det inte direkt en försköning och sikten är inte jämförbart ens! Visiret immar ju igen så fort du blivit varm.

Ska ställa mig framför spisen och ordna en gourmetmiddag åt mig själv, bestående av färsbiffar och pasta(slut på potatis). Vad ska jag ha till det då? Lingonsylt verkar ju inte så hett till pasta?  

Här kommer ett utkast från förberedelserna av mitt muntliga slutprov. Alldeles för kort.

Min ficka är större än mina byxor

           När fickan först uppfanns, någon gång under 1700-talet, så var dens volym mycket mindre än volymen på byxorna i sig. Nycklar, plånbok, småpengar, smuts och dylikt var ting som fick plats i detta trånga mobila utrymme. Knappt händer fick plats. Det var inte mycket att skryta om volymmässigt. Det gick inte heller att jämföra med volymen av byxorna, som kunde innehålla en halv människa, det vill säga mellangärde och ben. Fickan var helt enkelt en b-uppfinning! Men århundraden senare hände det något inom den tekniska vetenskapen som gjorde att fickan växte sig större och större. Kalla det tekniskdoping, eller kalla uppfinnaren av fickan för ett geni. För det är faktiskt så att nu idag så är mina fickor större än mina byxor.

          I början av detta sekel lanserade elektronikföretag Apple Inc. en bärbar musikspelade de döpte till Ipod. Apple Inc. är idag världsledande inom bärbara musikspelare. Deras Ipod har enligt uppgifter från Apple Inc. sålts i över 100miljoner exemplar världen över.  Ipodens stilrena utseende och multipla funktioner gör att den är överlägsen all konkurrens inom området. Ipod har indirekt en enorm del av mitt eget liv. För mig är Ipoden, vad soffan är för den late. Ingen Ipod, ingen självskapad aktivitet.  Ingen soffa, inget sätt för den late att vara lat på. Jag använder den när jag handlar, kopplar in den i bilen när jag kör, har den som inspirationskälla när jag tränar, använder den som hjälpmedel för att kunna varva ner och drömma mig bort, planerar min vecka med den och så vidare. Med den är jag stjärnkock, idrottsstjärna, rockstjärna och plugghäst. Sanningen är att Ipoden kommer på andra plats på ”vem som känner mig bäst” listan, efter mig själv så klart.

          Om detta tal handlar om en ipod, hur kommer det sig då att jag inleder med att hävda att min ficka är större än mina byxor? Jo, i min ficka fraktar och förvarar jag min Ipod. Med Ipoden i fickan, så får jag plats med flertalet kostymer; skynke, Barcelonas matchdräkt, skinbrallorna och gitarren, och glasögonen. Försök få ner det i din ipodlösa ficka! Alla dessa utstyrslar får inte plats mina byxor, inte heller i min ryggsäck. Men med Ipoden i min ficka, blir fickan evinnerlig. Så tycker jag fortfarande att fickan är en b-uppfinning? Nej, tillsammans med ipoden är fickan enligt mig nobelprismaterial!

Inte det mest övertygande talet i världshistorien, men jag tror mycket på inlevelse!

Rekord tidig lunch, träning och sedan ska jag debutera i teoribokens finurliga värld.