Hemskoldagen var väldigt framgångslös. Spenderade fem sjättedelar av förmiddagen med kapitlet över första- och andraderivata, och den sista sjättedelen med att förbanna min frånvarande lärare. Var i stort behov av Mr.Shallows hemmagjorda förklaringar och faders råd, men till slut fann jag en matematisk kompass och nu känner jag att jag är på rätt väg igen. Efter en måltid bestående av köttbullar och potatis, och ett träningspass, så fortsatte pluggandet att imitera sirap, men sirapen flöt dock i rätt riktning.

Motgång i plural bygger grunden för framgång i singular.

Lyssnar för närvarande på Young Folks med Peter, Björn och John och kan med lätthet konstatera att en omgjord låt återigen slår originalet. Kanye West versus Peter, Björn och John. 1-0. Oj, nu är jag helt ute och cyklar mitt i vintern. Se videoklippet från Way out west. Kanye, Peter, Björn och Peter versus Peter. 12-0. Dessa herrar i en studio någonstans i New York skulle skapa musikalisk magi.

Just nu skulle jag vilja vara nobelpristagare i matematik. Jag har gått vilse i matematikdjungeln och alla ledtrådar leder mig bara djupare och djupare in i mörkret. Var är du Baloo? Kanske kan en timmes träning leda mig ut ur mörkret? Lunch hjälper definitivt på vägen. Citerar en Timbalandciterande Coolio med en liten twist; '"I'm on the right way, but I'm going the wrong way." Kanske kan Timbaland inspirera mig? Hörlurar på efter lunch och träning.